Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

मार्कण्डेय-पुराणम्       mārkaṇḍeya-purāṇam - chapter-101

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
मार्कण्डेय उवाच ।
सृष्ट्वा जगदिदं ब्रह्मा प्रविभागमथाकरोत् ।
वर्णाश्रमसमुद्राद्रिद्वीपानां पूर्ववद्यथा ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
sṛṣṭvā jagadidaṃ brahmā pravibhāgamathākarot .
varṇāśramasamudrādridvīpānāṃ pūrvavadyathā.
1. mārkaṇḍeya uvāca | sṛṣṭvā jagat idam brahmā pravibhāgam
atha akarot | varṇāśramasamudrādridvīpānām pūrvavat yathā
1. Mārkaṇḍeya said: Having created this universe, Brahmā then established divisions, just as he had done before, for the social classes (varṇas), the stages of life (āśramas), and for the oceans, mountains, and islands.
देवदैत्योरगादीनां रूपस्थानानि पूर्ववत् ।
वेदेभ्य एव भगवानकरोत्कमलोद्भवः ॥२॥
2. devadaityoragādīnāṃ rūpasthānāni pūrvavat .
vedebhya eva bhagavānakarotkamalodbhavaḥ.
2. devadaityoragādīnām rūpasthānāni pūrvavat |
vedebhyaḥ eva bhagavān akarot kamalodbhavaḥ
2. The divine lord, the lotus-born (Brahmā), fashioned the forms and abodes of the gods, daityas, uragas, and other such beings, just as he had done before, deriving them directly from the Vedas.
ब्रह्मणस्तनयो योऽभून्मरीचिरिति विश्रुतः ।
कश्यपस्तस्य पुत्रोऽभूत्काश्यपो नाम नामतः ॥३॥
3. brahmaṇastanayo yo'bhūnmarīciriti viśrutaḥ .
kaśyapastasya putro'bhūtkāśyapo nāma nāmataḥ.
3. brahmaṇaḥ tanayaḥ yaḥ abhūt marīciḥ iti viśrutaḥ
kaśyapaḥ tasya putraḥ abhūt kāśyapaḥ nāma nāmataḥ
3. Marīci, who became renowned as the son of (brahman) Brahmā, was born. His son was named Kaśyapa.
दक्षस्य तनया ब्रह्मंस्तस्य भार्यास्त्रयोदश ।
बहवस्तत्सुताश्चासन्देवदैत्योरगादयः ॥४॥
4. dakṣasya tanayā brahmaṃstasya bhāryāstrayodaśa .
bahavastatsutāścāsandevadaityoragādayaḥ.
4. dakṣasya tanayāḥ brahmaḥ tasya bhāryāḥ trayodaśa
bahavaḥ tat-sutāḥ ca āsan deva-daitya-uraga-ādayaḥ
4. O (brahman) Brahmā, thirteen daughters of Dakṣa became his wives. Many were their sons, including the Devas, Daityas, Uragas, and others.
अदितिर्जनयामास दैवांस्त्रिभुवनेश्वरान् ।
दैत्यान्दितिर्दनुश्चोग्रान्दानवानुरुविक्रमान् ॥५॥
5. aditirjanayāmāsa daivāṃstribhuvaneśvarān .
daityānditirdanuścogrāndānavānuruvikramān.
5. aditiḥ janayāmāsa devān tri-bhuvana-īśvarān
daityān ditiḥ danuḥ ca ugrān dānavān uru-vikramān
5. Aditi gave birth to the Devas, who are the masters of the three worlds. Diti gave birth to the fierce Daityas, and Danu gave birth to the mighty-valiant Dānavas.
गरुडारुणौ च विनता यक्षरक्षांसि वै खसा ।
कद्रूः सुषाव नागांश्च गन्धर्वान्सुषुवे मुनिः ॥६॥
6. garuḍāruṇau ca vinatā yakṣarakṣāṃsi vai khasā .
kadrūḥ suṣāva nāgāṃśca gandharvānsuṣuve muniḥ.
6. garuḍa-aruṇau ca vinatā yakṣa-rakṣāṃsi vai khasā
kadrūḥ suṣāva nāgān ca gandharvān suṣuve muniḥ
6. Vinatā gave birth to Garuḍa and Aruṇa. Khasā indeed gave birth to the Yakṣas and Rakṣas. Kadrū gave birth to the Nāgas, and Munī gave birth to the Gandharvas.
क्रोधाया जज्ञिरे कुल्या रिष्टायाश्चाप्सरोगणाः ।
ऐरावतादीन्मातङ्गानिरा च सुषुवे द्विज ॥७॥
7. krodhāyā jajñire kulyā riṣṭāyāścāpsarogaṇāḥ .
airāvatādīnmātaṅgānirā ca suṣuve dvija.
7. krodhāyāḥ jajñire kulyāḥ riṣṭāyāḥ ca apsarogaṇāḥ
airāvatādīn mātangān irā ca suṣuve dvija
7. O twice-born one (dvija), Krodhā gave birth to elephants, and Riṣṭā bore the hosts of Apsarases. Irā, too, gave birth to elephants, including Airāvata and others.
ताम्रा च सुषुवे श्येनीप्रमुखाः कन्यका द्विज ।
यासां प्रसूताः खगमाः श्येनभासशुकादयः ॥८॥
8. tāmrā ca suṣuve śyenīpramukhāḥ kanyakā dvija .
yāsāṃ prasūtāḥ khagamāḥ śyenabhāsaśukādayaḥ.
8. tāmrā ca suṣuve śyenīpramukhāḥ kanyakāḥ dvija
yāsāṃ prasūtāḥ khagamāḥ śyenabhāsaśukādayaḥ
8. And Tāmrā, O twice-born one (dvija), gave birth to daughters, prominent among whom was Śyenī. From these daughters were born birds like eagles, vultures, and parrots, among others.
इलायाः पादपा जाताः प्रधाया यादसां गणाः ।
अदित्यां या समुत्पन्ना कश्यपस्येति सन्ततिः ॥९॥
9. ilāyāḥ pādapā jātāḥ pradhāyā yādasāṃ gaṇāḥ .
adityāṃ yā samutpannā kaśyapasyeti santatiḥ.
9. ilāyāḥ pādapāḥ jātāḥ pradhāyāḥ yādasāṃ gaṇāḥ
adityām yā samutpannā kaśyapasya iti santatiḥ
9. From Ilā, trees were born, and from Pradhā, groups of aquatic animals. Thus, this progeny which was born from Aditi is the lineage of Kaśyapa.
तस्याश्च पुत्रदौहित्रैः पौत्रदौहित्रिकादिभिः ।
व्याप्तमेतज्जगत्सूत्या तेषां तासां च वै मुने ॥१०॥
10. tasyāśca putradauhitraiḥ pautradauhitrikādibhiḥ .
vyāptametajjagatsūtyā teṣāṃ tāsāṃ ca vai mune.
10. tasyāḥ ca putradauhritraiḥ pautradauhitrikādibhiḥ
vyāptam etat jagat sūtyā teṣām tāsām ca vai mune
10. And by the offspring of her sons, grandsons, great-grandsons, and other descendants, O sage (muni), this entire world is indeed pervaded, both by male and female lineages.
तेषां कश्यपपुत्राणां प्रधाना देवतागणाः ।
सात्त्विका राजसास्त्वेते तामसाश्च मुने गणाः ॥११॥
11. teṣāṃ kaśyapaputrāṇāṃ pradhānā devatāgaṇāḥ .
sāttvikā rājasāstvete tāmasāśca mune gaṇāḥ.
11. teṣām kaśyapaputrāṇām pradhānāḥ devatāgaṇāḥ
sāttvikāḥ rājasāḥ tu ete tāmasāḥ ca mune gaṇāḥ
11. O sage, among the sons of Kaśyapa, the principal groups of deities are these: those embodying goodness (sattva), those embodying passion (rajas), and those embodying ignorance (tamas).
देवान्यज्ञभुजश्चक्रे तथा त्रिभुवनेश्वरान् ।
ब्रह्मा ब्रह्मविदां श्रेष्ठः परमेष्ठी प्रजापतिः ॥१२॥
12. devānyajñabhujaścakre tathā tribhuvaneśvarān .
brahmā brahmavidāṃ śreṣṭhaḥ parameṣṭhī prajāpatiḥ.
12. devān yajñabhujaḥ cakre tathā tribhuvaneśvarān
brahmā brahmavidām śreṣṭhaḥ parameṣṭhī prajāpatiḥ
12. brahmā brahmavidām śreṣṭhaḥ parameṣṭhī prajāpatiḥ
devān yajñabhujaḥ tathā tribhuvaneśvarān cakre
12. Brahma, the pre-eminent (śreṣṭha) among those who know the Supreme Reality (Brahman), the Supreme Being (Parameṣṭhī), and the Lord of Creatures (Prajāpati), created the gods, the partakers of Vedic rituals (yajña), as well as the lords of the three worlds.
तानबाधन्त सहिताः सपत्ना दैत्यदानवाः ।
राक्षसाश्च तथा युद्धं तेषामासीत्सुदारुणम् ॥१३॥
13. tānabādhanta sahitāḥ sapatnā daityadānavāḥ .
rākṣasāśca tathā yuddhaṃ teṣāmāsītsudāruṇam.
13. tān abādhanta sahitāḥ sapatnāḥ daityadānavāḥ
rākṣasāḥ ca tathā yuddham teṣām āsīt sudāruṇam
13. Their united rivals, the Daityas, Dānavas, and Rākṣasas, oppressed them (the gods). And thus, a very terrible war ensued between them.
दिव्यं वर्षसहस्रं तु पराजीयन्त देवताः ।
जयिनश्चाभवन्विप्र बलिनो दैत्यदानवाः ॥१४॥
14. divyaṃ varṣasahasraṃ tu parājīyanta devatāḥ .
jayinaścābhavanvipra balino daityadānavāḥ.
14. divyam varṣasahasram tu parājīyanta devatāḥ
jayinaḥ ca abhavan vipra balinaḥ daityadānavāḥ
14. For a divine thousand years, the deities were defeated. But, O Brahmin, the powerful Daityas and Dānavas became victorious.
ततो निराकृतान्पुत्रान्दैतेयैर्दानवैस्तथा ।
हृतत्रिभुवनान्दृष्ट्वा ह्यदितिर्मुनिसत्तम ॥१५॥
15. tato nirākṛtānputrāndaiteyairdānavaistathā .
hṛtatribhuvanāndṛṣṭvā hyaditirmunisattama.
15. tataḥ nirākṛtān putrān daiteyaiḥ dānavaiḥ tathā
hṛtatribhuvanān dṛṣṭvā hi aditiḥ munisattama
15. O best of sages, then, Aditi, having seen her sons vanquished by the Daityas and Dānavas, and indeed, with the three worlds seized from them...
आच्छिन्नयज्ञभागांश्च शुचा संपीडिता भृशम् ।
आराधनाय सवितुः परं यत्नं प्रचक्रमे ॥१६॥
16. ācchinnayajñabhāgāṃśca śucā saṃpīḍitā bhṛśam .
ārādhanāya savituḥ paraṃ yatnaṃ pracakrame.
16. ācchinnayajñabhāgān ca śucā saṁpīḍitā bhṛśam
ārādhanāya savituḥ param yatnam pracakrame
16. (saḥ brahmā) ca (devān)
ācchinnayajñabhāgān (tathā prajāḥ) śucā
bhṛśam saṁpīḍitāḥ (dṛṣṭvā) savituḥ
ārādhanāya param yatnam pracakrame
16. And (seeing) those whose Vedic ritual (yajña) shares had been forcibly taken away, and (likewise for those feminine beings) greatly distressed by sorrow, (Brahma) undertook a supreme effort for the worship of Savitṛ.
एकाग्रा नियताहारा परं नियममास्थिता ।
तुष्टाव तेजसां राशिं गगनस्थं दिवाकरम् ॥१७॥
17. ekāgrā niyatāhārā paraṃ niyamamāsthitā .
tuṣṭāva tejasāṃ rāśiṃ gaganasthaṃ divākaram.
17. ekāgrā niyatāhārā param niyamam āsthitā
tuṣṭāva tejasām rāśim gaganastham divākaram
17. With a concentrated mind, regulating her diet, and having adopted a supreme vow, she praised the sun (Divākara), the mass of splendors, who is situated in the sky.
अदितिरुवाच ।
नमस्तुभ्यं परां सूक्ष्मां सौवर्णीं बिभ्रते तनुम् ।
धाम धामवतामीश धाम्नामाधार शाश्वत ॥१८॥
18. aditiruvāca .
namastubhyaṃ parāṃ sūkṣmāṃ sauvarṇīṃ bibhrate tanum .
dhāma dhāmavatāmīśa dhāmnāmādhāra śāśvata.
18. aditiḥ uvāca namaḥ tubhyam parām sūkṣmām sauvarṇīm
bibhrate tanum dhāma dhāmavatām īśa dhāmnām ādhāra śāśvata
18. Aditi said: 'Salutations to you, who bear a supreme, subtle, golden form! O source of splendor, O Lord of the glorious ones, O eternal support of all powers!'
जगतामुपकाराय तथापस्तव गोपते ।
आददानस्य यद्रूपं तीव्रं तस्मै नमाम्यहम् ॥१९॥
19. jagatāmupakārāya tathāpastava gopate .
ādadānasya yadrūpaṃ tīvraṃ tasmai namāmyaham.
19. jagatām upakārāya tathā apaḥ tava gopate
ādadānasya yat rūpam tīvram tasmai namāmi aham
19. O protector of rays (gopate), I bow to that intense form of yours which takes up the waters for the benefit of the worlds.
ग्रहीतुमष्टमासेन कालेनेन्दुमयं रसम् ।
बिभ्रतस्तव यद्रूपमतितीव्रं नतास्मि तत् ॥२०॥
20. grahītumaṣṭamāsena kālenendumayaṃ rasam .
bibhratastava yadrūpamatitīvraṃ natāsmi tat.
20. grahītum aṣṭamāsena kālena indumayam rasam
bibhrataḥ tava yat rūpam atitīvram natā asmi tat
20. I bow to that exceedingly intense form of yours, which, by means of time, draws up the moon-like essence (rasam) in eight months.
तमेव मुञ्चतः सर्वं रसं वै वर्षणाय यत् ।
रूपमाप्यायकं भास्वंस्तस्मै मेधाय ते नमः ॥२१॥
21. tameva muñcataḥ sarvaṃ rasaṃ vai varṣaṇāya yat .
rūpamāpyāyakaṃ bhāsvaṃstasmai medhāya te namaḥ.
21. tam eva muñcataḥ sarvam rasam vai varṣaṇāya yat
rūpam āpyāyakam bhāsvan tasmai medhāya te namaḥ
21. O radiant one (bhāsvan)! Salutations to you, to that nourishing form of yours, the cloud (medha), which indeed releases all that essence (rasam) for raining.
वार्युत्सर्गविनिष्पन्नमशेषं चौषधीगणम् ।
पाकाय तव यद्रूपं भास्करं तं नमाम्यहम् ॥२२॥
22. vāryutsargaviniṣpannamaśeṣaṃ cauṣadhīgaṇam .
pākāya tava yadrūpaṃ bhāskaraṃ taṃ namāmyaham.
22. vāryutsargaviniṣpannam aśeṣam ca auṣadhīgaṇam
pākāya tava yat rūpam bhāskaram tam namāmi aham
22. I bow to that luminous form (bhāskara) of yours, which ripens the entire collection of plants (oṣadhīgaṇam) produced by the discharge of water.
यच्च रूपं तवातीतं हिमोत्सर्गादिशीतलम् ।
तत्कालसस्यपोषाय तरणे तस्य ते नमः ॥२३॥
23. yacca rūpaṃ tavātītaṃ himotsargādiśītalam .
tatkālasasyapoṣāya taraṇe tasya te namaḥ.
23. yat ca rūpam tava atītam himotsargādiśītalam
tatkālasasyapoṣāya taraṇe tasya te namaḥ
23. O Tarana (Sun God), salutations to that cool form of yours which emerges after the melting of snow and serves to nourish the crops of that season.
नातितीव्रं च यद्रूपं नातिशीतं च यत्तव ।
वसन्तर्त्तौ रवे सौम्यं तस्मै देव नमो नमः ॥२४॥
24. nātitīvraṃ ca yadrūpaṃ nātiśītaṃ ca yattava .
vasantarttau rave saumyaṃ tasmai deva namo namaḥ.
24. na ati tīvram ca yat rūpam na ati śītam ca yat tava
vasanta ṛtau rave saumyam tasmai deva namaḥ namaḥ
24. O Sun God, salutations again and again to that gentle form of yours, which is neither too intense nor too cool, and is manifest in the spring season.
आप्यायनमशेषाणां देवानां च तथापरम् ।
पितॄणां च नमस्तस्मै सस्यानां पाकहेतवे ॥२५॥
25. āpyāyanamaśeṣāṇāṃ devānāṃ ca tathāparam .
pitṝṇāṃ ca namastasmai sasyānāṃ pākahetave.
25. āpyāyanam aśeṣāṇām devānām ca tathā aparam
pitṝṇām ca namaḥ tasmai sasyānām pākahetu
25. Salutations to that [form], which is the refreshment for all the gods and for the ancestors (pitṛs), and which is the cause of the ripening of crops.
यद्रूपं जीवनायैकं वीरुधाममृतात्मकम् ।
पीयते देवपितृभिस्तस्मै सोमात्मने नमः ॥२६॥
26. yadrūpaṃ jīvanāyaikaṃ vīrudhāmamṛtātmakam .
pīyate devapitṛbhistasmai somātmane namaḥ.
26. yat rūpam jīvanāya ekam vīrudhām amṛtātmakam
pīyate devapitṛbhiḥ tasmai somātmane namaḥ
26. Salutations to that form, the very essence of Soma (soma-ātman), which is uniquely for the life of plants and is nectarine in nature, and which is consumed by the gods and ancestors (pitṛs).
आप्यायदाहरूपाभ्यां रूपं विश्वमयं तव ।
समेतमग्नीषोमाभ्यां नमस्तस्मै गुणात्मने ॥२७॥
27. āpyāyadāharūpābhyāṃ rūpaṃ viśvamayaṃ tava .
sametamagnīṣomābhyāṃ namastasmai guṇātmane.
27. āpyāyadāharūpābhyām rūpam viśvamayam tava
sametam agnīṣomābhyām namas tasmai guṇātmane
27. Salutations to that Self, which is constituted by the qualities (guṇas)! Your all-pervading form both nourishes and burns, being united with both Agni and Soma.
यद्रूपमृग्यजुःसाम्नामैक्येन तपते तव ।
विश्वमेतत्त्रयीसंज्ञं नमस्तस्मै विभावसो ॥२८॥
28. yadrūpamṛgyajuḥsāmnāmaikyena tapate tava .
viśvametattrayīsaṃjñaṃ namastasmai vibhāvaso.
28. yat rūpam ṛgyajuḥsāmnām aikyena tapate tava
viśvam etat trayīsaṃjñam namas tasmai vibhāvaso
28. Salutations to that radiant one (vibhāvasu), whose form shines forth through the unity of the Ṛg, Yajus, and Sāman Vedas, and who is this entire universe known as the Trayī (the Triad).
मार्कण्डेय उवाच ।
यत्तु तस्मात्परं रूपमोमित्युक्त्वाभिशब्दितम् ।
अस्थूलानन्तममलं नमस्तस्मै सदात्मने ॥२९॥
29. mārkaṇḍeya uvāca .
yattu tasmātparaṃ rūpamomityuktvābhiśabditam .
asthūlānantamamalaṃ namastasmai sadātmane.
29. mārkaṇḍeya uvāca yat tu tasmāt param rūpam om iti uktvā
abhiśabditam asthūla anantam amalam namas tasmai sadātmane
29. Mārkaṇḍeya said: But to that eternal Self (sadātman), which is the supreme form beyond all else, designated by the utterance 'Om', and which is not gross, infinite, and stainless, salutations.
एवं स नियता देवी चक्रे स्तोत्रमहर्निशम् ।
निराहारा विवस्वन्तमारिराधयिषुर्मुने ॥३०॥
30. evaṃ sa niyatā devī cakre stotramaharniśam .
nirāhārā vivasvantamārirādhayiṣurmune.
30. evam sā niyatā devī cakre stotram aharniśam
nirāhārā vivasvantam ārirādhayiṣuḥ mune
30. O sage (muni), thus that self-controlled goddess, fasting (nirāhārā), offered hymns of praise day and night, desiring to propitiate Vivahsvan (the Sun god).
ततः कालेन महता भगवांस्तपनोऽम्बरे ।
प्रत्यक्षतामगादस्या दाक्षायण्या द्विजोत्तम ॥३१॥
31. tataḥ kālena mahatā bhagavāṃstapano'mbare .
pratyakṣatāmagādasyā dākṣāyaṇyā dvijottama.
31. tataḥ kālena mahatā bhagavān tapanaḥ ambare
pratyakṣatām agāt asyāḥ dākṣāyaṇyāḥ dvijottama
31. Then, O best of brahmins, after a long time, the venerable Sun (tapana), while in the sky, became visible to Dakṣāyaṇī.
सा ददर्श महाकूटं तेजसोऽम्बरसंश्रितम् ।
जगाद मे प्रसीदेति न त्वां पश्यामि गोपते ॥३२॥
32. sā dadarśa mahākūṭaṃ tejaso'mbarasaṃśritam .
jagāda me prasīdeti na tvāṃ paśyāmi gopate.
32. sā dadarśa mahākūṭam tejasaḥ ambarasaṃśritam
jagāda me prasīda iti na tvām paśyāmi gopate
32. She saw a great mass of light, resting in the sky. She said, 'Be gracious to me! I do not see you, O lord of rays (gopati).'
यथा दृष्टवती पूर्वमम्बरस्थं सुदुर्दृशम् ।
निराहारा विवस्वन्तं तपन्तं तदनन्तरम् ॥३३॥
33. yathā dṛṣṭavatī pūrvamambarasthaṃ sudurdṛśam .
nirāhārā vivasvantaṃ tapantaṃ tadanantaram.
33. yathā dṛṣṭavatī pūrvam ambarastham sudurdṛśam
nirāhārā vivasvantam tapantam tadanantaram
33. Just as she, fasting (nirāhārā), had previously seen Vivasvan (vivasvat) - who was situated in the sky, very difficult to behold, and blazing (tapantam) - and after that...
संघातं तेजसां तद्वदिह पश्यामि भूतले ।
प्रसादं कुरु पश्येयं यद्रूपं ते दिवाकर ॥३४॥
34. saṃghātaṃ tejasāṃ tadvadiha paśyāmi bhūtale .
prasādaṃ kuru paśyeyaṃ yadrūpaṃ te divākara.
34. saṃghātam tejasām tadvat iha paśyāmi bhūtale
prasādam kuru paśyeyam yat rūpam te divākara
34. O Sun (divākara), similarly, I now see a mass of lights on the earth. Show me your grace (prasāda) so that I may behold your form.
त्वं धाता विसृजसि विश्वमेतत्त्वं पासि स्थितिकरणाय सप्रवृत्तः ।
त्वय्यन्ते लयमखिलं प्रयाति तत्त्वं त्वत्तोऽन्या न हि गतिरस्ति सर्वलोके ॥३५॥
35. tvaṃ dhātā visṛjasi viśvametattvaṃ pāsi sthitikaraṇāya sapravṛttaḥ .
tvayyante layamakhilaṃ prayāti tattvaṃ tvatto'nyā na hi gatirasti sarvaloke.
35. tvam dhātā visṛjasi viśvam etat tvam
pāsi sthitikaraṇāya sapravṛttaḥ tvayi
ante layam akhilam prayāti tattvam
tvattaḥ anyā na hi gatiḥ asti sarvaloke
35. You are the creator (dhātā) who brings forth this entire universe. You protect it, actively engaged in its preservation. At the end, all elements (tattva) merge into dissolution within you. Indeed, there is no other refuge (gati) for anyone in all the worlds apart from you.
त्वं ब्रह्मा हरिरजसंज्ञितस्त्वमिन्द्रो वित्तेशः पितृपतिरप्पतिः समीरः ।
सोमोऽग्निर्गगनपतिर्महीधरोऽब्धिः किं स्तव्यं तव सकलात्मरूपधाम्नः ॥३६॥
36. tvaṃ brahmā harirajasaṃjñitastvamindro vitteśaḥ pitṛpatirappatiḥ samīraḥ .
somo'gnirgaganapatirmahīdharo'bdhiḥ kiṃ stavyaṃ tava sakalātmarūpadhāmnaḥ.
36. tvam brahmā hariḥ ajasaṃjñitaḥ tvam indraḥ
vitteśaḥ pitṛpatiḥ appatiḥ samīraḥ
somaḥ agniḥ gaganapatiḥ mahīdharaḥ abdhiḥ
kim stavyam tava sakalātmarūpadhāmnaḥ
36. You are Brahmā, Hari (Viṣṇu), and known as Aja (Śiva); you are Indra, Kubera (the lord of wealth), Yama (the lord of ancestors), Varuṇa (the lord of waters), and Vāyu (the wind). You are Soma (the moon), Agni (fire), the lord of the sky, the mountain, and the ocean. What more can be praised in you, whose form and abode are all-encompassing (ātman)?
यज्ञेश त्वामनुदिनमात्मकर्मसक्ताः स्तुन्वन्तो विविधपदैर्द्विजा यजन्ति ।
ध्यायन्तो विनियतचेतसो भवन्तं योगस्थाः परमपदं प्रयान्ति मर्त्याः ॥३७॥
37. yajñeśa tvāmanudinamātmakarmasaktāḥ stunvanto vividhapadairdvijā yajanti .
dhyāyanto viniyatacetaso bhavantaṃ yogasthāḥ paramapadaṃ prayānti martyāḥ.
37. yajñeśa tvām anudinam ātmakarmasaktāḥ
stunvantaḥ vividhapadaiḥ dvijāḥ yajanti
dhyāyantaḥ viniyatacetasaḥ bhavantam
yogasthāḥ paramapadam prayānti martyāḥ
37. O Lord of Vedic ritual (yajña), the twice-born (dvija) who are devoted to their own prescribed actions (karma) worship you daily, praising you with various hymns. Mortals established in spiritual discipline (yoga), meditating on you with controlled minds, attain the supreme state.
तपसि पचसि विश्वं पासि भस्मीकरोषि प्रकटयसि मयूखैर्ह्रादयस्यम्बुगर्भैः ।
सृजसि कमलजन्मा पालयस्यच्युताख्यः क्षपयसि च युगान्ते रुद्ररूपस्त्वमेकः ॥३८॥
38. tapasi pacasi viśvaṃ pāsi bhasmīkaroṣi prakaṭayasi mayūkhairhrādayasyambugarbhaiḥ .
sṛjasi kamalajanmā pālayasyacyutākhyaḥ kṣapayasi ca yugānte rudrarūpastvamekaḥ.
38. tapasi pacasi viśvam pāsi bhasmīkaroṣi
prakaṭayasi mayūkhaiḥ hrādayasi ambugarbhaiḥ
sṛjasi kamalajanmā pālayasi acyutākhyaḥ
kṣapayasi ca yugānte rudrarūpaḥ tvam ekaḥ
38. You mature the universe through your intense spiritual discipline (tapas), you protect it, and you reduce it to ashes. You manifest through your rays, and you cool with clouds pregnant with water. You create as Brahmā (the lotus-born), you protect as Viṣṇu (known as Acyuta), and you, the one Lord, destroy at the end of the age (yugānta) in the form of Rudra.