दुर्गा-सप्तशती
durgā-saptaśatī
-
chapter-9
राजोवाच ।
विचित्रमिदमाख्यातं भगवन् भवता मम ।
देव्याश्चरितमाहात्म्यं रक्तबीजवधाश्रितम् ॥१॥
विचित्रमिदमाख्यातं भगवन् भवता मम ।
देव्याश्चरितमाहात्म्यं रक्तबीजवधाश्रितम् ॥१॥
1. rājovāca .
vicitramidamākhyātaṃ bhagavan bhavatā mama .
devyāścaritamāhātmyaṃ raktabījavadhāśritam.
vicitramidamākhyātaṃ bhagavan bhavatā mama .
devyāścaritamāhātmyaṃ raktabījavadhāśritam.
1.
rājā uvāca vicitram idam ākhyātam bhagavan bhavatā
mama devyāḥ caritam māhātmyam raktabījavadhāśritam
mama devyāḥ caritam māhātmyam raktabījavadhāśritam
1.
The king said: "O venerable one, you have narrated to me this wonderful account of the Goddess's exploits and greatness, particularly that which pertains to the slaying of Raktabīja."
भूयश्चेच्छाम्यहं श्रोतुं रक्तबीजे निपातिते ।
चका शुम्भो यत्कर्म निशुम्भश्चातिकोपनः ॥२॥
चका शुम्भो यत्कर्म निशुम्भश्चातिकोपनः ॥२॥
2. bhūyaścecchāmyahaṃ śrotuṃ raktabīje nipātite .
cakā śumbho yatkarma niśumbhaścātikopanaḥ.
cakā śumbho yatkarma niśumbhaścātikopanaḥ.
2.
bhūyaḥ ca icchāmi aham śrotum raktabīje nipātite
cakāra śumbhaḥ yat karma niśumbhaḥ ca atikopanaḥ
cakāra śumbhaḥ yat karma niśumbhaḥ ca atikopanaḥ
2.
"And again, I wish to hear what actions Śumbha and the exceedingly wrathful Niśumbha performed after Raktabīja was slain."
ऋषिरुवाच ।
चकार कोपमतुलं रक्तबीजे निपातिते ।
शुम्भासुरो निशुम्भश्च हतेष्वन्येषु चाहवे ॥३॥
चकार कोपमतुलं रक्तबीजे निपातिते ।
शुम्भासुरो निशुम्भश्च हतेष्वन्येषु चाहवे ॥३॥
3. ṛṣiruvāca .
cakāra kopamatulaṃ raktabīje nipātite .
śumbhāsuro niśumbhaśca hateṣvanyeṣu cāhave.
cakāra kopamatulaṃ raktabīje nipātite .
śumbhāsuro niśumbhaśca hateṣvanyeṣu cāhave.
3.
ṛṣiḥ uvāca cakāra kopam atulam raktabīje nipātite
śumbhāsuraḥ niśumbhaḥ ca hateṣu anyeṣu ca āhave
śumbhāsuraḥ niśumbhaḥ ca hateṣu anyeṣu ca āhave
3.
The sage said: "When Raktabīja was slain, and indeed when other [demons] had been killed in battle, Śumbha the Asura and Niśumbha became immensely angry."
हन्यमानं महासैन्यं विलोक्यामर्षमुद्वहन् ।
अभ्यधावन्निशुम्भोऽथ मुख्ययासुरसेनया ॥४॥
अभ्यधावन्निशुम्भोऽथ मुख्ययासुरसेनया ॥४॥
4. hanyamānaṃ mahāsainyaṃ vilokyāmarṣamudvahan .
abhyadhāvanniśumbho'tha mukhyayāsurasenayā.
abhyadhāvanniśumbho'tha mukhyayāsurasenayā.
4.
hanyamānam mahāsainyam vilokya amarṣam udvahan
abhyadhāvat niśumbhaḥ atha mukhyayā asurasenayā
abhyadhāvat niśumbhaḥ atha mukhyayā asurasenayā
4.
Then, seeing his great army being slaughtered, and bearing immense indignation, Niśumbha rushed forth with the main demon army.
तस्याग्रतस्तथा पृष्ठे पार्श्वयोश्च महासुराः ।
संदष्टौष्ठपुटाः क्रुद्धा हन्तुं देवीमुपाययुः ॥५॥
संदष्टौष्ठपुटाः क्रुद्धा हन्तुं देवीमुपाययुः ॥५॥
5. tasyāgratastathā pṛṣṭhe pārśvayośca mahāsurāḥ .
saṃdaṣṭauṣṭhapuṭāḥ kruddhā hantuṃ devīmupāyayuḥ.
saṃdaṣṭauṣṭhapuṭāḥ kruddhā hantuṃ devīmupāyayuḥ.
5.
tasya agrataḥ tathā pṛṣṭhe pārśvayoḥ ca mahāsurāḥ
saṃdaṣṭauṣṭhapuṭāḥ kruddhāḥ hantum devīm upāyayuḥ
saṃdaṣṭauṣṭhapuṭāḥ kruddhāḥ hantum devīm upāyayuḥ
5.
The great demons, enraged and with their lips pressed together, approached the goddess from in front, behind, and on both sides, intending to kill her.
आजगाम महावीर्यः शुम्भोऽपि स्वबलैर्वृतः ।
निहन्तुं चण्डिकां कोपात्कृताव युद्धं तु मातृभिः ॥६॥
निहन्तुं चण्डिकां कोपात्कृताव युद्धं तु मातृभिः ॥६॥
6. ājagāma mahāvīryaḥ śumbho'pi svabalairvṛtaḥ .
nihantuṃ caṇḍikāṃ kopātkṛtāva yuddhaṃ tu mātṛbhiḥ.
nihantuṃ caṇḍikāṃ kopātkṛtāva yuddhaṃ tu mātṛbhiḥ.
6.
ājagāma mahāvīryaḥ śumbhaḥ api svabalaiḥ vṛtaḥ
nihantum caṇḍikām kopāt kṛtāva yuddham tu mātṛbhiḥ
nihantum caṇḍikām kopāt kṛtāva yuddham tu mātṛbhiḥ
6.
The immensely powerful Śumbha also arrived, surrounded by his own forces, furiously intending to kill Caṇḍikā, indeed engaging in battle with the Mothers.
ततो युद्धमतीवासीद्देव्या शुम्भनिशुम्भयोः ।
शरवर्षमतीवोग्रं मेघयोरिव वर्षतोः ॥७॥
शरवर्षमतीवोग्रं मेघयोरिव वर्षतोः ॥७॥
7. tato yuddhamatīvāsīddevyā śumbhaniśumbhayoḥ .
śaravarṣamatīvograṃ meghayoriva varṣatoḥ.
śaravarṣamatīvograṃ meghayoriva varṣatoḥ.
7.
tataḥ yuddham atīva āsīt devyā śumbhaniśumbhayoḥ
śaravarṣam atīva ugram meghayoḥ iva varṣatoḥ
śaravarṣam atīva ugram meghayoḥ iva varṣatoḥ
7.
Then, an extremely fierce battle ensued between the goddess and Śumbha and Niśumbha. It was like an intensely potent shower of arrows from two raining clouds.
चिच्छेदास्ताञ्छरांस्ताभ्यां चण्डिका स्वशरोत्करैः ।
ताडयामास चाङ्गेषु शस्त्रौघैरसुरेश्वरौ ॥८॥
ताडयामास चाङ्गेषु शस्त्रौघैरसुरेश्वरौ ॥८॥
8. cicchedāstāñcharāṃstābhyāṃ caṇḍikā svaśarotkaraiḥ .
tāḍayāmāsa cāṅgeṣu śastraughairasureśvarau.
tāḍayāmāsa cāṅgeṣu śastraughairasureśvarau.
8.
ciccheda astān śarān tābhyām caṇḍikā svaśarotkaraiḥ
tāḍayāmāsa ca aṅgeṣu śastraughaiḥ asureśvarau
tāḍayāmāsa ca aṅgeṣu śastraughaiḥ asureśvarau
8.
Caṇḍikā, with her own multitude of arrows, cut down the arrows shot by those two demons. And she struck the two demon lords on their bodies with showers of weapons.
निशुम्भो निशितं खड्गं चर्म चादाय सुप्रभम् ।
अताडयन्मूर्ध्नि सिंहं देव्या वाहनमुत्तमम् ॥९॥
अताडयन्मूर्ध्नि सिंहं देव्या वाहनमुत्तमम् ॥९॥
9. niśumbho niśitaṃ khaḍgaṃ carma cādāya suprabham .
atāḍayanmūrdhni siṃhaṃ devyā vāhanamuttamam.
atāḍayanmūrdhni siṃhaṃ devyā vāhanamuttamam.
9.
niśumbhaḥ niśitam khaḍgam carma ca ādāya suprabham
atāḍayat mūrdhni siṃham devyāḥ vāhanam uttamam
atāḍayat mūrdhni siṃham devyāḥ vāhanam uttamam
9.
Niśumbha, having taken his sharp sword and splendid shield, struck the lion, the excellent vehicle of the Goddess, on the head.
निशुम्भो निशितं खड्गं चर्म चादाय सुप्रभम् ।
अताडयन्मूर्ध्नि सिंहं देव्या वाहनमुत्तमम् ॥१०॥
अताडयन्मूर्ध्नि सिंहं देव्या वाहनमुत्तमम् ॥१०॥
10. niśumbho niśitaṃ khaḍgaṃ carma cādāya suprabham .
atāḍayanmūrdhni siṃhaṃ devyā vāhanamuttamam.
atāḍayanmūrdhni siṃhaṃ devyā vāhanamuttamam.
10.
niśumbhaḥ niśitam khaḍgam carma ca ādāya suprabham
atāḍayat mūrdhni siṃham devyāḥ vāhanam uttamam
atāḍayat mūrdhni siṃham devyāḥ vāhanam uttamam
10.
Niśumbha, having taken his sharp sword and splendid shield, struck the lion, the excellent vehicle of the Goddess, on the head.
छिन्ने चर्मणि खड्गे च शक्तिं चिक्षेप सोऽसुरः ।
तामप्यस्य द्विधा चक्रे चक्रेणाभिमुखागताम् ॥११॥
तामप्यस्य द्विधा चक्रे चक्रेणाभिमुखागताम् ॥११॥
11. chinne carmaṇi khaḍge ca śaktiṃ cikṣepa so'suraḥ .
tāmapyasya dvidhā cakre cakreṇābhimukhāgatām.
tāmapyasya dvidhā cakre cakreṇābhimukhāgatām.
11.
chinne carmaṇi khaḍge ca śaktim cikṣepa saḥ asuraḥ
tām api asya dvidhā cakre cakreṇa abhimukhāgatām
tām api asya dvidhā cakre cakreṇa abhimukhāgatām
11.
When his shield and sword were cut, that demon hurled a spear (śakti). Even that spear, as it came directly towards her, the Goddess split into two with her discus.
कोपाध्मातो निशुम्भोऽथ शूलं जग्राह दानवः ।
आयातं मुष्टिपातेन देवी तच्चाप्यचूर्णयत् ॥१२॥
आयातं मुष्टिपातेन देवी तच्चाप्यचूर्णयत् ॥१२॥
12. kopādhmāto niśumbho'tha śūlaṃ jagrāha dānavaḥ .
āyātaṃ muṣṭipātena devī taccāpyacūrṇayat.
āyātaṃ muṣṭipātena devī taccāpyacūrṇayat.
12.
kopādhmātaḥ niśumbhaḥ atha śūlam jagrāha dānavaḥ
āyātam muṣṭipātena devī tat ca api acūrṇayat
āyātam muṣṭipātena devī tat ca api acūrṇayat
12.
Then, Niśumbha, the demon, enraged, seized a spear. Even that (spear), as it came towards her, the Goddess crushed with a blow of her fist.
अथादाय गदां सोऽपि चिक्षेप चण्डिकां प्रति ।
सापि देव्या त्रिशूलेन भिन्ना भस्मत्वमागता ॥१३॥
सापि देव्या त्रिशूलेन भिन्ना भस्मत्वमागता ॥१३॥
13. athādāya gadāṃ so'pi cikṣepa caṇḍikāṃ prati .
sāpi devyā triśūlena bhinnā bhasmatvamāgatā.
sāpi devyā triśūlena bhinnā bhasmatvamāgatā.
13.
atha ādāya gadām saḥ api cikṣepa caṇḍikām prati
sā api devyā triśūlena bhinnā bhasmatvam āgatā
sā api devyā triśūlena bhinnā bhasmatvam āgatā
13.
Then, taking his mace, he also hurled it towards Chaṇḍikā. But, struck by the Goddess's trident, it turned into ash.
ततः परशुहस्तं तमायान्त दैत्यपुङ्गवम् ।
आहत्य देवी बाणौघैरपातयत भूतले ॥१४॥
आहत्य देवी बाणौघैरपातयत भूतले ॥१४॥
14. tataḥ paraśuhastaṃ tamāyānta daityapuṅgavam .
āhatya devī bāṇaughairapātayata bhūtale.
āhatya devī bāṇaughairapātayata bhūtale.
14.
tataḥ paraśuhastam tam āyāntam daityapuṅgavam
āhatya devī bāṇaughaiḥ apātayat bhūtale
āhatya devī bāṇaughaiḥ apātayat bhūtale
14.
Then, the Goddess, striking that approaching foremost of demons (daitya) who held an axe, with volleys of arrows, brought him down to the ground.
तस्मिन्निपतिते भूमौ निशुम्भे भीमविक्रमे ।
भ्रातर्यतीव संक्रुद्धः प्रययौ हन्तुमम्बिकाम् ॥१५॥
भ्रातर्यतीव संक्रुद्धः प्रययौ हन्तुमम्बिकाम् ॥१५॥
15. tasminnipatite bhūmau niśumbhe bhīmavikrame .
bhrātaryatīva saṃkruddhaḥ prayayau hantumambikām.
bhrātaryatīva saṃkruddhaḥ prayayau hantumambikām.
15.
tasmin nipatite bhūmau niśumbhe bhīmavikrame
bhrātari atīva saṃkruddhaḥ prayayau hantum ambikām
bhrātari atīva saṃkruddhaḥ prayayau hantum ambikām
15.
When Niśumbha, of formidable valor, had fallen to the ground, his brother, exceedingly enraged, advanced to kill Ambikā.
स रथस्थस्तथात्युच्चैर्गृहीतपरमायुधैः ।
भुजैरष्टाभिरतुलैर्व्याप्याशेषं बभौ नभः ॥१६॥
भुजैरष्टाभिरतुलैर्व्याप्याशेषं बभौ नभः ॥१६॥
16. sa rathasthastathātyuccairgṛhītaparamāyudhaiḥ .
bhujairaṣṭābhiratulairvyāpyāśeṣaṃ babhau nabhaḥ.
bhujairaṣṭābhiratulairvyāpyāśeṣaṃ babhau nabhaḥ.
16.
saḥ rathasthaḥ tathā atyuccaiḥ gṛhītaparamāyudhaiḥ
bhujaiḥ aṣṭābhiḥ atulaiḥ vyāpya aśeṣam babhau nabhaḥ
bhujaiḥ aṣṭābhiḥ atulaiḥ vyāpya aśeṣam babhau nabhaḥ
16.
He, mounted on his chariot, with his exceedingly mighty, eight unparalleled arms holding supreme weapons, shone, having completely pervaded the entire sky.
तमायान्तं समालोक्य देवी शङ्घमवादयत् ।
ज्याशब्दं चापि धनुषश्चकारातीव दुः सहम् ॥१७॥
ज्याशब्दं चापि धनुषश्चकारातीव दुः सहम् ॥१७॥
17. tamāyāntaṃ samālokya devī śaṅghamavādayat .
jyāśabdaṃ cāpi dhanuṣaścakārātīva duḥ saham.
jyāśabdaṃ cāpi dhanuṣaścakārātīva duḥ saham.
17.
tam āyāntam samālokya devī śaṅkham avādayat
jyāśabdam ca api dhanuṣaḥ cakāra atīva duḥsaham
jyāśabdam ca api dhanuṣaḥ cakāra atīva duḥsaham
17.
Upon seeing him approach, the Goddess blew her conch. She also created an exceedingly unbearable twang from her bowstring.
पूरयामास ककुभो निजघण्टास्वनेन च ।
समस्तदैत्यसैन्यानां तेजोवधविधायिना ॥१८॥
समस्तदैत्यसैन्यानां तेजोवधविधायिना ॥१८॥
18. pūrayāmāsa kakubho nijaghaṇṭāsvanena ca .
samastadaityasainyānāṃ tejovadhavidhāyinā.
samastadaityasainyānāṃ tejovadhavidhāyinā.
18.
pūrayāmāsa kakubhaḥ nijaghaṇṭāsvanena ca
samastadaityasainyānām tejovadhavidhāyinā
samastadaityasainyānām tejovadhavidhāyinā
18.
She filled all the directions with the sound of her own bell, which was capable of destroying the power of all the demon armies.
ततः सिंहो महानादैस्त्याजितेभमहामदैः ।
पूरयामास गगनं गां तथैव दिशो दश ॥१९॥
पूरयामास गगनं गां तथैव दिशो दश ॥१९॥
19. tataḥ siṃho mahānādaistyājitebhamahāmadaiḥ .
pūrayāmāsa gaganaṃ gāṃ tathaiva diśo daśa.
pūrayāmāsa gaganaṃ gāṃ tathaiva diśo daśa.
19.
tataḥ siṃhaḥ mahānādaiḥ tyājitebhamahāmadaiḥ
pūrayāmāsa gaganam gām tathā eva diśaḥ daśa
pūrayāmāsa gaganam gām tathā eva diśaḥ daśa
19.
Then, the lion, with its mighty roars that made even great elephants abandon their fierce rut, filled the sky, the earth, and also the ten directions.
ततः काली समुत्पत्य गगनं क्ष्मामताडयत् ।
कराभ्यां तन्निनादेन प्राक्स्वनास्ते तिरोहिताः ॥२०॥
कराभ्यां तन्निनादेन प्राक्स्वनास्ते तिरोहिताः ॥२०॥
20. tataḥ kālī samutpatya gaganaṃ kṣmāmatāḍayat .
karābhyāṃ tanninādena prāksvanāste tirohitāḥ.
karābhyāṃ tanninādena prāksvanāste tirohitāḥ.
20.
tataḥ kālī samutpatya gaganam kṣmām atāḍayat
karābhyām tanninādena prāksvanāḥ te tirohitāḥ
karābhyām tanninādena prāksvanāḥ te tirohitāḥ
20.
Then Kālī leaped up and struck both the sky and the earth with her hands. By that sound, all previous noises disappeared.
अट्टाट्टहासमशिवं शिवदूती चकार ह ।
तैः शब्दैरसुरास्त्रेसुः शुम्भः कोपं परं ययौ ॥२१॥
तैः शब्दैरसुरास्त्रेसुः शुम्भः कोपं परं ययौ ॥२१॥
21. aṭṭāṭṭahāsamaśivaṃ śivadūtī cakāra ha .
taiḥ śabdairasurāstresuḥ śumbhaḥ kopaṃ paraṃ yayau.
taiḥ śabdairasurāstresuḥ śumbhaḥ kopaṃ paraṃ yayau.
21.
aṭṭāṭṭahāsam aśivam śivadūtī cakāra ha taiḥ
śabdaiḥ asurāḥ tresuḥ śumbhaḥ kopam param yayau
śabdaiḥ asurāḥ tresuḥ śumbhaḥ kopam param yayau
21.
The messenger of Shiva (Śivadūtī) indeed let out a loud, terrifying, inauspicious laugh. Due to those sounds, the demons (asuras) trembled, and Shumbha became extremely angry.
दुरात्मंस्तिष्ठ तिष्ठेति व्याजहाराम्बिका यदा ।
तदा जयेत्यभिहितं देवैराकाशसंस्थितैः ॥२२॥
तदा जयेत्यभिहितं देवैराकाशसंस्थितैः ॥२२॥
22. durātmaṃstiṣṭha tiṣṭheti vyājahārāmbikā yadā .
tadā jayetyabhihitaṃ devairākāśasaṃsthitaiḥ.
tadā jayetyabhihitaṃ devairākāśasaṃsthitaiḥ.
22.
durātman tiṣṭha tiṣṭha iti vyājahāra ambikā yadā
tadā jaya iti abhihitam devaiḥ ākāśa-saṃsthitaiḥ
tadā jaya iti abhihitam devaiḥ ākāśa-saṃsthitaiḥ
22.
When Ambika said, "Stop, stop, O wicked one!", then the gods situated in the sky exclaimed, "Victory!"
शुम्भेनागत्य या शक्तिर्मुक्ता ज्वालातिभीषणा ।
आयान्ती वह्निकूटाभा सा निरस्ता महोल्कया ॥२३॥
आयान्ती वह्निकूटाभा सा निरस्ता महोल्कया ॥२३॥
23. śumbhenāgatya yā śaktirmuktā jvālātibhīṣaṇā .
āyāntī vahnikūṭābhā sā nirastā maholkayā.
āyāntī vahnikūṭābhā sā nirastā maholkayā.
23.
śumbhena āgatya yā śaktiḥ muktā jvālātibhīṣaṇā
āyāntī vahnikūṭābhā sā nirastā mahoḷkayā
āyāntī vahnikūṭābhā sā nirastā mahoḷkayā
23.
That terrifying missile (śakti), dreadful with its flames and appearing like a mass of fire, which was released by Shumbha and came forth, was repelled by a great meteor.
सिंहनादेन शुम्भस्य व्याप्तं लोकत्रयान्तरम् ।
निर्घातनिः स्वनो घोरो जितवानवनीपते ॥२४॥
निर्घातनिः स्वनो घोरो जितवानवनीपते ॥२४॥
24. siṃhanādena śumbhasya vyāptaṃ lokatrayāntaram .
nirghātaniḥ svano ghoro jitavānavanīpate.
nirghātaniḥ svano ghoro jitavānavanīpate.
24.
siṃhanādena śumbhasya vyāptam lokatrayāntaram
nirghātaniḥsvanaḥ ghoraḥ jitavān avanīpate
nirghātaniḥsvanaḥ ghoraḥ jitavān avanīpate
24.
O King (avanīpate)! The interior of the three worlds was pervaded by Shumbha's lion-like roar. A terrible sound like a crashing thunderbolt triumphed.
शुम्भमुक्ताञ्छरान्देवी शुम्भस्तत्प्रहिताञ्छरान् ।
चिच्छेद स्वशरैरुग्रैः शतशोऽथ सहस्रशः ॥२५॥
चिच्छेद स्वशरैरुग्रैः शतशोऽथ सहस्रशः ॥२५॥
25. śumbhamuktāñcharāndevī śumbhastatprahitāñcharān .
ciccheda svaśarairugraiḥ śataśo'tha sahasraśaḥ.
ciccheda svaśarairugraiḥ śataśo'tha sahasraśaḥ.
25.
śumbhamuktān śarān devī śumbhaḥ tatprahitān śarān
ciccheda svaśaraiḥ ugraiḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ
ciccheda svaśaraiḥ ugraiḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ
25.
The Goddess cut off the arrows released by Śumbha, and Śumbha, in turn, severed the arrows she had sent, both doing so with fierce arrows, by hundreds and then by thousands.
ततः सा चण्डिका क्रुद्धा शूलेनाभिजघान तम् ।
स तदाभिहतो भूमौ मूर्च्छितो निपपात ह ॥२६॥
स तदाभिहतो भूमौ मूर्च्छितो निपपात ह ॥२६॥
26. tataḥ sā caṇḍikā kruddhā śūlenābhijaghāna tam .
sa tadābhihato bhūmau mūrcchito nipapāta ha.
sa tadābhihato bhūmau mūrcchito nipapāta ha.
26.
tataḥ sā caṇḍikā kruddhā śūlena abhijaghāna tam
sa tadā abhihataḥ bhūmau mūrcchitaḥ nipapāta ha
sa tadā abhihataḥ bhūmau mūrcchitaḥ nipapāta ha
26.
Then, that enraged Caṇḍikā struck him with her spear. Struck by her at that moment, he fell to the ground, unconscious.
ततो निशुम्भः सम्प्राप्य चेतनामात्तकार्मुकः ।
आजघान शरैर्देवीं कालीं केसरिणं तथा ॥२७॥
आजघान शरैर्देवीं कालीं केसरिणं तथा ॥२७॥
27. tato niśumbhaḥ samprāpya cetanāmāttakārmukaḥ .
ājaghāna śarairdevīṃ kālīṃ kesariṇaṃ tathā.
ājaghāna śarairdevīṃ kālīṃ kesariṇaṃ tathā.
27.
tataḥ niśumbhaḥ samprāpya cetanām āttakārmukaḥ
ājaghāna śaraiḥ devīṃ kālīṃ kesariṇaṃ tathā
ājaghāna śaraiḥ devīṃ kālīṃ kesariṇaṃ tathā
27.
Then Niśumbha, having regained consciousness and taken up his bow, struck the Goddess, Kālī, and also her lion with arrows.
पुनश्च कृत्वा बाहूनामयुतं दनुजेश्वरः ।
चक्रायुधेन दितिजश्छादयामास चण्डिकाम् ॥२८॥
चक्रायुधेन दितिजश्छादयामास चण्डिकाम् ॥२८॥
28. punaśca kṛtvā bāhūnāmayutaṃ danujeśvaraḥ .
cakrāyudhena ditijaśchādayāmāsa caṇḍikām.
cakrāyudhena ditijaśchādayāmāsa caṇḍikām.
28.
punaḥ ca kṛtvā bāhūnām ayutam danujeśvaraḥ
cakrāyudhena ditijaḥ chādayāmāsa caṇḍikām
cakrāyudhena ditijaḥ chādayāmāsa caṇḍikām
28.
And again, the lord of the demons (danujeśvara), that son of Diti (ditija), having manifested ten thousand arms, covered Caṇḍikā with disc-weapons.
ततो भगवती क्रुद्धा दुर्गा दुर्गार्तिनाशिनी ।
चिच्छेद तानि चक्राणि स्वशरैः सायकांश्च तान् ॥२९॥
चिच्छेद तानि चक्राणि स्वशरैः सायकांश्च तान् ॥२९॥
29. tato bhagavatī kruddhā durgā durgārtināśinī .
ciccheda tāni cakrāṇi svaśaraiḥ sāyakāṃśca tān.
ciccheda tāni cakrāṇi svaśaraiḥ sāyakāṃśca tān.
29.
tataḥ bhagavatī kruddhā durgā durgārtināśinī
ciccheda tāni cakrāṇi svaśaraiḥ sāyakān ca tān
ciccheda tāni cakrāṇi svaśaraiḥ sāyakān ca tān
29.
Then, the enraged revered Goddess Durga, who destroys all difficulties and suffering, severed those discus-weapons and also those arrows with her own shafts.
ततो निशुम्भो वेगेन गदामादाय चण्डिकाम् ।
अभ्यधावत वै हन्तुं दैत्यसेनासमावृतः ॥३०॥
अभ्यधावत वै हन्तुं दैत्यसेनासमावृतः ॥३०॥
30. tato niśumbho vegena gadāmādāya caṇḍikām .
abhyadhāvata vai hantuṃ daityasenāsamāvṛtaḥ.
abhyadhāvata vai hantuṃ daityasenāsamāvṛtaḥ.
30.
tataḥ niśumbhaḥ vegena gadām ādāya caṇḍikām
abhyadhāvata vai hantum daityasenāsamāvṛtaḥ
abhyadhāvata vai hantum daityasenāsamāvṛtaḥ
30.
Then Nishumbha, swiftly seizing his mace, indeed rushed towards Chandika to kill her, accompanied by the entire demon army.
तस्यापतत एवाशु गदां चिच्छेद चण्डिका ।
खड्गेन शितधारेण स च शूलं समाददे ॥३१॥
खड्गेन शितधारेण स च शूलं समाददे ॥३१॥
31. tasyāpatata evāśu gadāṃ ciccheda caṇḍikā .
khaḍgena śitadhāreṇa sa ca śūlaṃ samādade.
khaḍgena śitadhāreṇa sa ca śūlaṃ samādade.
31.
tasya āpatataḥ eva āśu gadām ciccheda caṇḍikā
khaḍgena śitadhāreṇa saḥ ca śūlam samādade
khaḍgena śitadhāreṇa saḥ ca śūlam samādade
31.
As he advanced swiftly, Chandika severed his mace with a sharp-edged sword. Then, he (Nishumbha) grasped a spear.
शूलहस्तं समायान्तं निशुम्भममरार्दनम् ।
हृदि विव्याध शूलेन वेगाविद्धेन चण्डिका ॥३२॥
हृदि विव्याध शूलेन वेगाविद्धेन चण्डिका ॥३२॥
32. śūlahastaṃ samāyāntaṃ niśumbhamamarārdanam .
hṛdi vivyādha śūlena vegāviddhena caṇḍikā.
hṛdi vivyādha śūlena vegāviddhena caṇḍikā.
32.
śūlahastam samāyāntam niśumbham amarārdanam
hṛdi vivyādha śūlena vegāviddhena caṇḍikā
hṛdi vivyādha śūlena vegāviddhena caṇḍikā
32.
Chandika pierced Nishumbha - who, holding a spear, was approaching and tormenting the gods - in the heart with a spear forcefully hurled.
भिन्नस्य तस्य शूलेन हृदयान्निः सृतोऽपरः ।
महाबलो महावीर्यस्तिष्ठेति पुरुषो वदन् ॥३३॥
महाबलो महावीर्यस्तिष्ठेति पुरुषो वदन् ॥३३॥
33. bhinnasya tasya śūlena hṛdayānniḥ sṛto'paraḥ .
mahābalo mahāvīryastiṣṭheti puruṣo vadan.
mahābalo mahāvīryastiṣṭheti puruṣo vadan.
33.
binnasya tasya śūlena hṛdayāt niḥ sṛtaḥ aparaḥ
mahābalaḥ mahāvīryaḥ tiṣṭha iti puruṣaḥ vadan
mahābalaḥ mahāvīryaḥ tiṣṭha iti puruṣaḥ vadan
33.
As that (demon) was pierced by the spear, another extremely powerful and valiant being (puruṣa) emerged from his heart, crying out, 'Stop!'
तस्य निष्क्रामतो देवी प्रहस्य स्वनवत्ततः ।
शिरश्चिच्छेद खड्गेन ततोऽसावपतद् भुवि ॥३४॥
शिरश्चिच्छेद खड्गेन ततोऽसावपतद् भुवि ॥३४॥
34. tasya niṣkrāmato devī prahasya svanavattataḥ .
śiraściccheda khaḍgena tato'sāvapatad bhuvi.
śiraściccheda khaḍgena tato'sāvapatad bhuvi.
34.
tasya niṣkrāmataḥ devī prahasya svanavat tataḥ
śiraḥ ciccheda khaḍgena tataḥ asau apatat bhuvi
śiraḥ ciccheda khaḍgena tataḥ asau apatat bhuvi
34.
As that being was emerging, the Goddess laughed loudly, and then, with a resounding noise, she cut off his head with her sword. Thereupon, he fell to the ground.
ततः सिंहश्चखादोग्रं दंष्ट्राक्षुण्णशिरोधरान् ।
असुरांस्तांस्तथा काली शिवदूती तथापरान् ॥३५॥
असुरांस्तांस्तथा काली शिवदूती तथापरान् ॥३५॥
35. tataḥ siṃhaścakhādograṃ daṃṣṭrākṣuṇṇaśirodharān .
asurāṃstāṃstathā kālī śivadūtī tathāparān.
asurāṃstāṃstathā kālī śivadūtī tathāparān.
35.
tataḥ siṃhaḥ cakhāda ugram daṃṣṭrākṣuṇṇaśirodharān
asurān tān tathā kālī śivadūtī tathā aparān
asurān tān tathā kālī śivadūtī tathā aparān
35.
Then the lion fiercely devoured those powerful demons whose heads had been crushed by its fangs. In the same manner, Goddess Kāli and Goddess Śivadūtī also consumed other (demons).
कौमारीशक्तिनिर्भिन्नाः केचिन्नेशुर्महासुराः ।
ब्रह्माणीमन्त्रपूतेन तोयेनान्ये निराकृताः ॥३६॥
ब्रह्माणीमन्त्रपूतेन तोयेनान्ये निराकृताः ॥३६॥
36. kaumārīśaktinirbhinnāḥ kecinneśurmahāsurāḥ .
brahmāṇīmantrapūtena toyenānye nirākṛtāḥ.
brahmāṇīmantrapūtena toyenānye nirākṛtāḥ.
36.
kaumārīśaktinirbhinnāḥ kecit neśuḥ mahāsurāḥ
brahmāṇīmantrapūtena toyena anye nirākṛtāḥ
brahmāṇīmantrapūtena toyena anye nirākṛtāḥ
36.
Some of the great demons perished, pierced by the power (śakti) of Kaumārī. Others were repelled by the water purified by the sacred incantation (mantra) of Brahmāṇī.
माहेश्वरीत्रिशूलेन भिन्नाः पेतुस्तथापरे ।
वाराहीतुण्डघातेन केचिच्चूर्णोकृता भुवि ॥३७॥
वाराहीतुण्डघातेन केचिच्चूर्णोकृता भुवि ॥३७॥
37. māheśvarītriśūlena bhinnāḥ petustathāpare .
vārāhītuṇḍaghātena keciccūrṇokṛtā bhuvi.
vārāhītuṇḍaghātena keciccūrṇokṛtā bhuvi.
37.
māheśvarītriśūlena bhinnāḥ petuḥ tathā apare
vārāhītuṇḍaghātena kecit cūrṇokṛtā bhuvi
vārāhītuṇḍaghātena kecit cūrṇokṛtā bhuvi
37.
Others, pierced by the trident of Maheshvari, fell, and some were pulverized on the ground by the impact of Varahi's snout.
खण्डं खण्डं च चक्रेण वैष्णव्या दानवाः कृताः ।
वज्रेण चैन्द्रीहस्ताग्रविमुक्तेन तथापरे ॥३८॥
वज्रेण चैन्द्रीहस्ताग्रविमुक्तेन तथापरे ॥३८॥
38. khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ ca cakreṇa vaiṣṇavyā dānavāḥ kṛtāḥ .
vajreṇa caindrīhastāgravimuktena tathāpare.
vajreṇa caindrīhastāgravimuktena tathāpare.
38.
khaṇḍam khaṇḍam ca cakreṇa vaiṣṇavyā dānavāḥ kṛtāḥ
vajreṇa ca aindrīhastāgravimuktena tathā apare
vajreṇa ca aindrīhastāgravimuktena tathā apare
38.
The demons were cut to pieces by the discus of Vaishnavi. Similarly, others were affected by the thunderbolt (vajra) released from the tip of Indrani's hand.
केचिद्विनेशुरसुराः केचिन्नष्टा महाहवात् ।
भक्षिताश्चापरे कालीशिवदूतीमृगाधिपैः ॥३९॥
भक्षिताश्चापरे कालीशिवदूतीमृगाधिपैः ॥३९॥
39. kecidvineśurasurāḥ kecinnaṣṭā mahāhavāt .
bhakṣitāścāpare kālīśivadūtīmṛgādhipaiḥ.
bhakṣitāścāpare kālīśivadūtīmṛgādhipaiḥ.
39.
kecit vineśuḥ asurāḥ kecit naṣṭāḥ mahāhavāt
bhakṣitāḥ ca apare kālīśivadūtīmṛgādhipaiḥ
bhakṣitāḥ ca apare kālīśivadūtīmṛgādhipaiḥ
39.
Some asuras perished, while some fled from the great battle. Others were devoured by Kali, by Shivaduti, and by the lords of beasts (lions).
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9 (current chapter)
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13